Barn och vuxna tänker ganska olika.

Dr. Jörgen.

Anton och jag hade en liten diskussion för ett tag sedan inför ett sjukhusbesök. Då sa Anton helt plötsligt: Hoppas vi träffar Jörgen, för han är bäst. (Jörgen är hans onkologläkare). Blev lite förvånad, han brukar inte uttala sig så om personalen, även om han tycker jättemycket om dom. Varför är han bäst? kan jag inte låta bli att fråga. Då svarar Anton: För han är lång och har tre döttrar som köper rosa strumpor till honom. Emil (kompisen från sjukhuset) och Anton kommenterade dessa en gång och då berättade Jörgen att hans döttrar tyckte att han hade tråkiga strumpor till dom vita kläderna på jobbet, därav dom färgglada.

Tycker det var lite charmigt av Anton att säga att han är bäst pga det och jag blir samtidigt så glad att han ser på Jörgen på det viset, för han har inte alltid varit så glad på dom som jobbar på sjukhuset.

Och så är det lite intressant med hur olika barn och vuxna tänker: Roger och jag tycker självklart att Jörgen (tillsammans med de andra läkarna) är bäst, eftersom de hjälpt till att rädda livet på vår Anton, för så är det ju faktiskt!