tisdag 30 augusti 2011

Tisdag.

Ny vecka igen och "peppar peppar", har den börjat bra. (Törs knappt skriva det...) Roger och jag har börjat på en kurs, som verkar intressant. Men jag berättar lite mer, när vi gått ett tag.

Nåt har vänt och sakta går det framåt. Och bakslag får man troligtvis räkna med, sånt är ju livet.
-----------------------------------------------------
Dokumentären jag tittade på i söndags, var jättefin och sevärd, MEN så jobbig att titta på... Är man själv i eller har varit i den världen, så gör det ont. Stor del av filmen kunde lika gärna ha handlat om oss. Efter en stund, var det bara jag kvar i soffan, resten av familjen ville/orkade inte se...

Så nog har det "märkt" oss på många sätt och vis. Världen vändes upp och ner den 17 april 2009 och vi kommer alltid bära det med oss. Känner mig så stolt över våra tre barn dessutom, för hur lätt är det att hamna i nåt sånt här?! (Inte lätt alls, eftersom jag hamnade i liknande sits dvs. "cancervärlden", fast det gällde min mamma, när jag var 16 år.)
-------------------------------------------------------------
Troligtvis ringer läkaren de närmaste dagarna om röntgensvaret och det MÅSTE vara bra.

Först och främst för Antons skull såklart, men vi behöver lite lugn och ro i själen nu.

Och på torsdag börjar jag jobba, så då då börjar en annan sorts allvar, men det känns skönt!
( Påminn mig om att jag skrivit detta, ifall jag börjar muttra över jobbet längre fram... ;)

Hellre jobballvaret än cancerallvaret...

söndag 28 augusti 2011

Barn med cancer.


Idag hoppas jag ni tittar på dokumentären på SVT2 kl. 20.

Den är filmad på Drottning Silvias barnsjukhus och man får en inblick i hur det är att vårda barn med cancer.

Jag tror att det blir både intressant och jobbigt, men titta det ska jag...

onsdag 24 augusti 2011

Skola, jobb osv.

Nu har skolan hållit på i tre dagar och jisses, vilken trött kille jag har... Idag somnade han kl 7 (!). Det värsta är att han mådde illa och hade huvudvärk, migränvarning... :(

Och så var jag en liten sväng till jobbet, det känns så bra att träffa mina jobbarkompisar igen. Jag hoppas ni blir lika glada och kramiga när ni ser mig varje dag sen ?! ;) Skojar bara, eftersom jag vet att ni är ett gäng, som läser här ibland... Är bara förvånad att det inte känns mera konstigt att komma dit, när jag varit därifrån så otroligt länge.

Fick veta både glada och tråkiga saker. Det tråkiga hade med cancer att göra och när jag såg den personen vars familjemedlem drabbats, så var det som att slungas tillbaka (i tanken) till den fruktansvärda första tiden, efter Antons diagnos. Usch, så känslosamt... och vilken gräslig resa de har framför sig... Jag känner mig otroligt tacksam för att vi kommit så långt hittills på "vår resa"!
------------------------------
Och om någon undrar över Antons röntgen, så har vi inte fått svar än.

Väntan är påfrestande...
...............................................
Liten uppdatering: Han sov ända till 8 dagen efter, då är man trött. Anton blev själv chockad när han vaknade... =)

torsdag 18 augusti 2011

Trasor =)



Nu har det börjat säljas disktrasor till förmån för Barncancerfonden igen.

Denna gången med gulliga björnar på.

Jag hittade dessa på City Gross i Västerås. (Men finns säkert på andra affärer också.)

Köp du också!

onsdag 17 augusti 2011

Pust!

( Air-Buddie fick äran att följa med till sjukhuset. ;)

Det var en kämpig dag igår.

Anton var ledsen, arg och rädd om vartannat. Men det FÅR man vara. Själva sövningen gick till slut riktigt bra. Anton var jätteduktig och narkossköterskan gjorde lite annorlunda den här gången. Känns bra, men fy vilken kraftansträngning det var. Kände mig som "överkörd" och gör fortfarande, i viss mån. Man kan ju undra vad det var som gjorde att man fixade det här förut, så ofta?! Måste ha varit chocken efter att ha hamnat i denna cancervärlden, som drev oss igenom det då...

Tror inte det är ofta personalen på uppvaket, ser någon uppe på en liten "springtur", så snabbt efter uppvaknandet... hihi ;) Strax efter fotot jag lagt ut, var han ur sängen och det är ovanligt. Han brukar sova, sova och sova efteråt, men jag tror han var liite påverkad av narkosen fortfarande.

Nu har vi väntan på svaret kvar, vet inte hur lång tid det tar...

tisdag 16 augusti 2011

Röntgendags...

Usch, vilken jobbig och orolig dag det varit idag... eller rättare sagt igår, tisdagen har ju börjat nu. (Så vad sitter jag här för?!)

Det har varit kämpigt för Anton; tårar, oro och härjande. Så kan man sammanfatta måndan. Han vill INTE bli sövd, men vad kan vi göra... ingenting. Han måste, men fy vad ont det gör i mammahjärtat. Varför hamnade vi i det här?!

Dessutom fick vi idag veta att hans goa, fina lärare inte kommer tillbaka till skolstart. Ledsamt...
Går säkert bra med den nya klassläraren i och för sig, men vi kommer sakna K. En fantastisk, underbar person!

Dagens positiva var i alla fall att vår stora son fått förlängt arbete ett tag till. Toppen!!!
------------------------------
Håll tummarna i morgon för Anton och oss!

torsdag 11 augusti 2011

Tankarna far...

Mycket att tänka på och göra just nu.

Planerar inför jobbstarten om några veckor, men jag ser fram emot det! Känns ännu roligare när jag pratar med eller träffar på nån av mina jobbarkompisar.

Anton och jag håller på med lite skolarbete då och då. Och icke att förglömma Emma som hjälper till... kan ju säga som så, att det är många procedurer kring dessa stunder, men så får det vara. Huvudsaken är att de blir gjorda. Och visst är jag lite "hård", men det är för Antons skull.

Håller dessutom på med rensning lite här och var, inget måste, men fy sjutton vad bra det känns när det är gjort. Man hittar på saker/kläder som varit borta också!

Och lite trevliga saker hinner vi med emellanåt, det behövs. =)

Nåt som finns där bak i medvetandet och tanken är den kommande magnetröntgen i nästa vecka... Måste ju göras, men jag tycker så himla synd om Anton, eftersom han är så panikslagen inför varje sövning. (Hur stod han/vi ut förut när han gjorde det jätteofta?!) I början av hans sjukdom var det ibland flera gånger per vecka... :(

Och så väntan på svaret sen då...

Tur vi har ganska fullt upp just nu.

tisdag 2 augusti 2011

Bröllopsdag.


Igår hade vi 19-årig bröllopsdag. Kan väl inte påstå att vi firade speciellt mycket, vi är lite dåliga på det...

Men en liten tur till Taxinge slott (familjens smultronställe) blev det i alla fall!

Kan bara inte förstå var tiden tagit vägen; 19 år... och nästa år har vi varit tillsammans i 25 år.

Och en dans på rosor har det inte alltid varit (man kan väl lugnt säga att vi fått en stor dos sjukdom och sorg att tampas med, bland annat) och väldigt olika som personer är vi också.

Men kämpat det har vi och här står vi nu!

Känns härligt!