Först var vi till barnavd. och tog prov. Trombocyterna var 29, så nu verkar det ha börjat vända, så någon påfyllning blev det inte. Får se hur de ligger i värde på måndag.
Sen blev det firande av kusinen, trevligt att träffa både bror och syster med familjer. Min svägerskas syster hade stått och smyglyssnat lite på barnen; hennes son(8 år) hade frågat Anton om hans sjukdom och Anton hade berättat. Bla om "knappen"(som vi ger mediciner o sondmat i på magen), "porten" och varför han har mössa på sig inne. Tycker det är så skönt med barn, de tar saker så naturligt och frågar när de undrar. Där tror jag vissa vuxna har att lära av. För den pojken, så är ju det här en helt ny värld, men som för oss är hela vår vardag. Konstigt egentligen, när man tänker på det, vi är ju helt inne i det.
Trots att det var fullt upp, så är det ändå skönt; att få en tillvaro man kan planera lite mer och träffa folk på ett annat sätt. Hoppas det fortsätter så...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar