CARPE DIEM.

Dagen till ära när vi åkte till Nyköping fick Elvis, Hugo och Junior Elvis följa med.
Kusinen och Anton badar. (Antons första dopp på två år.)
Ebba och Anton hoppar studsmatta. Lite suddigt pga. skyddsnätet (mycket klokt!) som satt runt om.

Några dagar sen sist...igen. Vi hade en bra heldag i Nyköping. Grabbarna var inte helt ense, men så kan det vara. Nästa gång blir det säkert annorlunda. Men jag njöt av en trevlig dag! Och bussresan gick toppenbra!

Annars har det ju varit VÄLDIGT varma dagar nu och ni som känner mig vet att jag inte är någon stordyrkare av supervärme, mår faktiskt riktigt dåligt av det och mitt huvud vill inte vara kompis med mig när värmen slår till. Anton är inte så intresserad av att bada vid en badstrand heller, av lite olika orsaker, så vi har kunnat hålla oss undan på dagarna lite och komma igång framåt kvällen istället. Omvänt javisst, men vi gör det som känns bäst för oss. Försöker mer och mer göra det som känns bra för oss, för att orka med vår tillvaro. Självklart gör vi saker som man bara måste göra, det hör ju livet till. Men det är rätt kämpigt nu, vår vardag är långtifrån vanlig. Några har sagt ; det är ju en bra tid att vara ledig på (i all välmening förstås), men för mig kan det lika gärna vara vinter. Bittert visst, men våra bekymmer blir inte mindre för att solen tittar fram, tyvärr...men desto mer än förut njuter jag av våra bra och härliga dagar. Livet har fått en ny mening. Uttrycket "Fånga dagen" är inte helt fel. Inte fel alls!