Vet att jag är lite dum som sitter vid datan, när jag inte kan sova, men hellre det än att ligga och vrida sig...Problemet blir väl bara att komma upp skapligt. Men har det gått förr så, så ska det väl gå nu också.
Igår var det provtagningsdags igen. Jag måste få skryta över Anton, just den grejen har blivit sån rutin för honom, så han reagerar knappt alls. Fantastisk känsla att ha kommit dit, eller rättare sagt HAN har kommit dit, det är ju helt och hållet hans "förtjänst"! Sen finns det andra saker som inte går riktigt lika bra, men då handlar det mer om rädsla och ovana, tror jag. Och vem kan klandra honom.?! Efteråt hade vi en mysig stund med Emil och Åsa och efter det blev det skolarbete, så jag kan inte klaga på att det är för lite att göra i alla fall.
Fick även ett telefonsamtal igår som jag väntat mycket på. Kanske inte blev jättemycket klokare på det, men fick stor förståelse och även veta att ett möte vi väntat på är inbokat. Känns bra, hoppas bara att Antons goa fröken är åter i tjänst då.
Första advent har vi firat också. (Mycket lugnt firande.) I år har jag svårt att få den där rätta julkänslan att infinna sig, men den kanske kommer...och gör den inte det, så blir det jul ändå. Men faktiskt fick vi fram adventsgrejorna i tid, kors i taket! Mysigt och stämningsfullt blir det i alla fall!
Nej, nu tror jag faktiskt kudden ropar på mig.
1 kommentar:
Hej vännen! Jag hoppas så att du ska få sova och känna dig utsövd. Jag hejar på er fram för allt för Anton. Han är ju så go.''Vi måste ses snart. Jag kommer hem från sjukhuset i morgon.
Kram och tankar från mig.
Skicka en kommentar