Har kommit av mig i skrivandet, men allt känns lite motigt just nu. Det är så mycket som inte funkar som det ska. Jag är så jätteglad att Antons cancer är borta och den tunga delen av behandlingen är klar! Men hur ska man fixa att komma tillbaka till en vanlig vardag, när allt har vänts upp och ner och känns "trasigt"??? Ingenting känns speciellt roligt...Vi får professionell hjälp, men det är vi som måste fixa det i slutänden. Ser fram emot att börja arbeta igen, men som det ser ut nu kommer det dröja ett litet tag till pga vissa orsaker. Har drömt ett par nätter om jobbet, tror att det är för att det är så mycket i mina tankar. Men jag måste nog vara mer stabil själv för att klara att arbeta. Men jag saknar er, mina jobbarkompisar!
Självklart blir inte livet som innan cancern, men det är så mycket vi måste ta tag i och i vilken ände ska man börja?! Nåja, man får väl ta en dag i taget, sakta men säkert...
2 kommentarer:
Ååå, jag minns den där röda cyten. Och visst vill man ha sitt gamla liv tillbaka, förstår precis vad du menar. Lycka till med den nya vardagen.
Kram Anna.
Vi hejar på er! Kram
Skicka en kommentar