Har varit mycket nu...stressigt... men härligt... att kunna planera dagarna och det blir av.
I fredags träffade jag min barndomskompis, jättetrevligt, på tu man hand! När vi träffas och alla i våra familjer är med annars, så är vi 10 personer. Vi hade SÅ mycket att prata om, kunde ha setat flera timmar till.
För övrigt har vi firat födelsedagsbarn(eller barn kanske jag inte ska säga, 48 och 31 år) och fars dag i efterskott, så Anton har träffat moster, morbror, fastrar, farmor, farfar och kusiner. Endast minsta kusinen kunde inte vara med tyvärr, för hon var lite förkyld. Otroligt, med tanke på hur det har varit i år annars. Det känns som man kan börja se ljusare på framtiden nu, för Antons ork börjar komma tillbaka mer och mer. Men det gäller nog att inte forcera fram det för snabbt, för han blir ganska trött av det vi gör, så vi försöker begränsa längden på tillfällena vi gör saker.
Antons klämda finger är förresten bättre nu, stygnen ska tas om en vecka.
Imorgon är det dags för provtagning och så ska Anton starta med cytostatikatabletter, som han ska få i 1 1/2 år framöver...
2 kommentarer:
Det var så roligt att vi kunde träffas i helgen och kul också att du, Anton, var så pigg! Nu fick jag se Våfflan dansa också!! Kul, kul!
Hej!
Hur har ni det? Varan fr jultidningen har kommit.
Kram
Skicka en kommentar