Igår var en sån där berg-o-dalbanedag dag. Ena stunden blev jag så trött på mig själv att jag känner mig så "hispig" och allra mest ett telefonsamtal, som jag ringde, gjorde att jag kände så. Jag måste ju inte alltid ha total kontroll och ligga steget före i mina funderingar. Men det är inte lätt att lära gamla hundar och sitta. ;)
Däremot när vi var på föräldramöte igår kväll, så kände jag mig inte alls speciellt "hispig". Har alltid tyckt att det varit jobbigt med såna tillställningar. Men inte längre. Man ändrar sig. Kan ju ha att göra med, att vi varit tvungna att vara med om så mycket nytt och massa nya människor de senaste åren. Roger och jag pratade om det och där, är vi nog lite inne på samma linje. Han har också tyckt det varit jobbigt med möten och dylikt...Kan tyckas larvigt, när vi haft barn sen 1990, men såna är vi... =)
För övrigt var det ett bra möte, vi föräldrar skulle få träffa Antons nya lärare (men jag har ju redan träffat henne flera gånger).
Men nu vill jag att tiden ska gå snabbt, så att de kommande jobbiga händelserna blir avklarade... Orkar inte med denna oron/stressen... :(
1 kommentar:
Vilken fin bild på dig! Hoppas också att de här undersökningarna snart är avklarade och att Anton får avsluta sin behandling. Hejar på er! Kram
Skicka en kommentar