Idag är det två år sedan vi fick veta att Anton var sjuk i cancer...Usch för den stunden, det går liksom inte att förklara för någon annan hur det kändes. Vidrigt!!!
I år känns det inte riktigt lika tufft med denna dagen, men jag kommer aldrig gilla den 17 april, eftersom det datumet, fast 1988 så dog min mamma.
Men jag ska inte fastna i det, får tänka som så, att ju flera år som går ifrån Antons cancerdiagnos, desto närmare hans friskförklaring kommer vi!
-----------------------------------------------------
Helgen har varit mycket trevlig, blev lite "tokigt" i fredagskväll. :( Var en liten herre som var upp och ner, men lite är det nog Rogers och mitt fel också. Vi borde veta att för mycket på agendan och för lite mat i magen funkar inte. Eller också berodde det på nåt annat...
Idag ska jag ta itu med lite pappersgöra, som jag skjutit på, men förhoppningsvis hinner jag njuta lite av söndagen också!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar