onsdag 9 februari 2011

En liten mening...

...kan värma så mycket!

Igår hade jag ett kort, men mycket givande samtal med faktiskt den enda person, som jag tyckt varit ganska oförstående mot vår situation. Under denna kämpiga resa... Han är dessutom en viktig person i det stora hela som inte funkar.

Men sent omsider börjar nu personen "göra nåt aktivt" för oss och när han sa "ni har det kämpigt nog, som det är", så kände jag: Äntligen!

Något liknande hände när jag var hos kuratorn i förra veckan och diskuterade vissa saker och jag sa "att det känns som det har hänt så mycket jobbiga saker i mitt liv". Då fick jag till svar av henne "att det inte bara känns, det har varit mycket för dig".

Det är inte så att jag gräver ner mig i allt som hänt, men det har präglat och format mig mycket. (Men det är ett helt annat inlägg, som jag inte orkar skriva nu.)

Önskar bara att jag kunde få bort katastroftänkandet, vad lurar bakom nästa hörn ungefär...

Nåväl, man får försöka plocka russinen ur kakan och se det positiva i livet!

2 kommentarer:

Tigrinnan sa...

Vi förstår varann precis tror jag, du och jag, fast vi inte känner varandra. :)
kram

Camilla sa...

Ja, det verkar så! =) Kram.