Gårdagens lycka var just det, ris och mjölk i skolan. Kan verka futtigt men när han inte brukar äta eller dricka nånting, så är det så himla bra när han stoppar i sig det lilla. (Och det som också känns bra, är att jag kom på en liten "strategi" själv för att han skulle äta lite.)Kan ju säga att kraven på att jag ska känna mig nöjd, har sänkts. Det är något som denna slingriga resa lärt mig omvärdera. Och just den insikten är väl till det bättre!
Apropå lycka, så använde Emma den fina bilden ( i detta inlägget) hon tagit på Anton i en fotoskoluppgift, som handlade om LYCKA.
Mycket passande, då hela bilden utstrålar det, tycker jag. Och dessutom fick Emma beröm av kompisar och lärare för den och då blir jag ännu lyckligare. Som mamma är jag ju partisk, men jag tycker verkligen hon har en ådra för fotografering! Blir också glad av att hon vill göra en uppgift om sin lillebror också.
Och lyckan att Anton finns här hos oss, den går inte att beskriva i ord...
3 kommentarer:
Härlig bild!
Ja, visst är den! =)
Jättefin bild! Visst utstrålar han lycka!
Jag har kikat in hos dej tidigare, men inte lämnat någon kommentar efter mej. Jag hittade hit via Annas anatomi från början, men också genom att du valt att följa vår familjs resa genom min blogg.
Barn har en fantastisk förmåga att ställa om sej. Det är så tydligt att barn upplever sej inte sjukare än vad de känner sej just för tillfället. Vi vuxna bär runt på oro och tankar över ett större sammanhang, tror jag.
Hoppas att Anton skall få må så bra han kan och att ni får lite möjlighet att vila upp er lite.
Kram!
Skicka en kommentar