11-11-11

Ett speciellt datum, men här hemma har det inte hänt nånting kul... :(

Låter gnälligt, jag vet. Men jag är så himla trött på det här sjukdomstillståndet vi hamnat i. Visst, både Anton och jag verkar vara på bättringsvägen, men var finns kraften, orken och livsglädjen?!

Och det kan tyckas obegripligt att jag gnäller för det här, när vi "stått ut" att leva i cancervärlden så länge. Men det kanske också är just därför, kroppen säger ifrån, de här virus- eller-bacilluskerna var inte vad som behövdes just nu. (Sen var det ju så att under tiden Anton var under behandling, så var jag knappt sjuk en enda gång. Jag höll mig uppe med nån sorts styrka, som jag inte vet var den kom ifrån.)

(Eller också har jag varit så dålig nu, för jag börjar komma upp i ålder, men det låtsas vi inte om att jag skrev va?! ;)

Skitsamma vilket, nu vill jag jobba och Anton vill gå till skolan i nästa vecka!

Lite normalt, vardagligt liv, tack! OCH ett bra svar på Antons röntgen!!!!!
---------------------------------------------
Faktiskt har nåt positivt hänt idag, kom jag på; vår stora son blir inte arbetslös från imorrn, utan får fortsätta ett litet tag till på sitt jobb. Plus att våra vänners dotter fyller 18 år idag, det är stort! =)

Dessutom har jag fått telefonsamtal från både klassmormor och Antons lärare, som undrar hur vi mår och hur vi har det, det värmer mycket!