Mys i fåtöljen, med data och gosedjur visserligen, men jag får gosa med Anton i alla fall! =) Inte ofta han vill sitta i knät, tyvärr.Ännu en ny dag! Som inte ser så annorlunda ut från den igår...
Antons värden har stigit lite nu, skönt! De vita var 1,8 och neutrofila 1,0. Och utan att han fått avbrott i cellgiftsmedicineringen. (Det är annars vanligt att man får sänka dosen eller till och med hålla uppe med cellgifterna emellanåt.) Men Anton har fått ta sina oavbrutet sedan december-09. Undrar vad det är som gör att man reagerar så olika på behandlingen?!
Fast det är ingen ide att fundera för mycket på det, för varför får vissa barn cancer egentligen?!
Man kan snärja in sig riktigt i de grubblerierna och det är bara dumt att slösa energi på det.
Nu ska jag försöka få lite fart på min lilla kille. Det är en utmaning i sig och sedan börjar kampen om ätandet och så vidare... :(
Nåt som jag är glad för, är att ingen "kläcker ur sig" nåt om att jag lever i nån sorts "lyxtillvaro", typ hemmafruliv. Inte för att jag tror det om våra nära och kära eller andra personer i vår omgivning, men det finns alltid någon som kan ha synpunkter. Jag har hört andra som fått såna "gliringar" (så varför skulle jag vara helt förskonad) och det gör mig så förbannad. Skulle man erbjuda dom som uttalar sig att byta liv med mig eller andra föräldrar till sjuka barn, så finns det nog ingen frivillig...
Jag längtar efter vårt "vanliga" liv! Men fram tills dess får vi göra det bästa av läget som det är nu.
3 kommentarer:
Får du någonsinn en sån gliring är det precis så du ska svara: Byt med mej då!
Uscha...det finns då folk till allt...
Ja, det finns det verkligen. Men tack och lov är ju de flesta INTE så!
Åhhhh så mysigt det ser ut!. Jag hoppas att du får fler såna gose stunder. Och du Camilla......tänk bort ointelligenta människor, för det är just det dom är, ointelligenta och okänsliga.
Kram till er
Skicka en kommentar